dänger du dig själv i vild förtvivlan
över att livet stinker fett och blek förruttnelse
över det fula som andas
gråter du trötta tårar över tidens spår
sargade år efter år
över den panik som allt oftare kommer
om natten
och klöser ditt jag

gör du?
jag gör
varje dag