fäster dina läppar
på min ryggrad
när jag vaknar
är du där
som luften över dagen
ljuset över människan
skygg
sörplar jag din kyss
som den sista måltiden
som den första
gryningen
fäster jag
den
på min rygg
och somnar nära natten
torsdag 5 april 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar