Friserar mina ord

Klipper orden med min sax. Friserar och förbättrar. De blir lite bättre och lite snyggare. Kommer inte längre ut som grodor. Snarare som små koalor. Det största och finaste ordet äter jag upp själv. Känner hur det värmer. Närmare än så kan jag inte komma. Bättre kan det inte bli. Byter mitt fulaste ord till dig som är girighet. Jag vet. Reser mig från livet och förfäras över den saknade glöden. Besväras över den svala andan. Över den fula vanan. Över den hjärtlösa vardagen. Vem kan ta livet i kragen?