såret upplöser inte
sig själv
imploderas inte
av det som innanför
skaver

förgörs inte
av det glappande mellanrum
mellan mig och dag
som frambringats

ruttnande minnen
omkring de flyter
uppsvällda av sig själva
ingen ro de äger
ingen nåd de lovar
skaver min hud
skär min tanke
itu

och bålen
etsar sig fast
i det som var
skär mig om natten
andas kan jag inte längre
och jag
önskar

att du tog mig hem

men du
vill
att jag
lider