din näsduk försvann
när kråkan tog den
den kråka som legat mellan våra fötter
i det bleka skenet
av en döende eld
som matat oss med värme
och stöldbegärlig juni
den kråka
som när vi delade vår sprit
och rökte
ville ha ett bloss
och dansade vackert när vi sjöng
den kråka
som tog sin lilla gitarr
och gick
för att flyga iväg med din näsduk
för att från en ballong
försöka se på världen
med nya ögon